Budgivning

Vid köp av fastighet, tomträtt eller bostadsrätt är ingen bunden förrän ett skriftligt köpeavtal undertecknats av köpare och säljare. Innan köpeavtalet undertecknats kan säljare och köpare ändra sig utan att motparten kan ställa några krav.

Mäklarens roll är att vara en opartisk länk mellan säljaren och köparen. Mäklaren får därför inte vara ombud för någon av dem utan ska hjälpa båda parter. Vilket inte alltid är lätt för mäklaren. Han tjänar ju mer på ett högre pris.

Det finns inga i lag bestämda regler för hur en budgivning ska gå till. Budgivningen kan ske på många olika sätt. Ofta uppstår en budgivning spontant när det finns flera spekulanter på ett objekt.

Vid s.k. sluten budgivning får spekulanterna en viss tid på sig att lämna sina bud, vanligtvis skriftligen. Mäklaren redovisar buden för säljaren. Spekulanterna informeras inte om varandras bud. Vid s.k. öppen budgivning lämnas bud till mäklaren, som löpande redovisar högsta budet till säljare och till övriga spekulanter. Spekulanterna får då möjlighet att bjuda över varandra. Öppen budgivning är vanligast.

Säljaren bestämmer till vem han vill sälja och till vilket pris. Säljaren behöver inte sälja till den som lämnat det högsta budet. Säljaren är inte heller juridiskt bunden att sälja till det pris som har angetts i en annons.

Säljaren kan när som helst avbryta en försäljning Det gäller även om han eller hon tagit hjälp av en mäklare.Att en spekulant har lämnat det högsta budet ger inte honom eller henne någon rätt att få köpa. Den som lämnar ett bud är inte tvungen att ta det, utan kan hoppa av.

En spekulant har inte rätt att få veta vilka de övrig budgivarna är eller vilka bud dom har lämnat.